Allmän information

Rostfritt stål

Då stål utsätts för angrepp och förstörelse genom inverkan av aggressiva medier talar man om korrosion. Efter det angripande mediets tillstånd och temperatur skiljer man
mellan vätske-, gas-, värmekorrosion osv. Rostfritt stål är en sammanfattande benämning på stålsorter som genom lämpliga legeringstillsatser givits hög korrosionsresistens.
Deras motståndsförmåga mot korrosionsangrepp beror på att de lätt passiviseras. En tunn och tät men för ögat osynlig oxidhinna bildas på metallytan. Om hinnan skadas,
återbildas den lätt i närvaro av syre.

Legeringsämnen

Grundläggande för de rostfria stålen är att de har krom (Cr) som huvudlegeringsämne och i allmänhet är kromhalten högre än 12%. Rostfria stål med krom som enda
legeringsämne, kromstål, upptar en stor del av världsproduktionen men huvuddelen innehåller väsentliga mängder av andra legeringsämnen. Ändamålet med dessa
legeringsämnen är oftast att höja stålens korrosionshärdighet men även att förändra deras struktur eller att höja hållfastheten.
Nickel (Ni) påverkar huvudsakligen stålets struktur och mekaniska egenskaper. Vid tillräckligt hög nickelhalt får rostfritt stål austenitisk struktur. Molybden (Mo) har en
starkare positiv inverkan på korrosionsbeständigheten än krom, med undantag för salpetersyra. Något oegentligt har de Mo-legerade austenitiska stålen kallats syrafasta
stål, vilket hänför sig till deras resistens mot de syror som används inom cellulosaindustrin, främst sulfitindustrin. Andra vanligt förekommande legeringsämnen är kväve (N),
koppar (Cu), titan (Ti) och niob (Nb). De två sistnämnda stabiliserar stålen genom att binda kol. Kol (C) är i de flesta rörstål en förorening, som kan förorsaka interkristallin
korrosion efter svetsning. Av denna anledning vill man ha så låg kolhalt som möjligt. Lägre kolhalt förbättrar även svetsbarheten.

Struktur

När stålet övergår från flytande till fast form, stelnar, får legeringen en karakteristisk kristallstruktur. Man delar in de rostfria stålen efter denna struktur i ferritiska, martensitiska,
austenitiska stål samt mellangrupper. En sådan grupp är ferrit-austenitiska stål som även benämns Duplexstål.

Stålsorter

Merparten av de rostfria rör och rördelar som används inom processindustrin har austenitisk struktur. Dessa stål är normalt omagnetiska, men kan genom kallbearbetning bli
svagt magnetiska. Även svetsarna blir något magnetiska. Svetsbarheten för austenitiska stål är god till mycket god. För särskilt krävande korrosiva miljöer, t.ex. högtemperaturkorrosion,
finns höglegerade rostfria specialstål.

Tekniska leveransbestämmelser

Rör och rördelar som används i tryckkärl skall levereras i enlighet med gällande norm SS - EN.

Produktutförande på rör
Merparten av rörledningarna konstrueras med längssvetsade rostfria rör. Det svetsade rörets fördelar överträffar i de flesta fall ett sömlöst rör, inte minst prismässigt. För
specifika användningsområden används även spiralsvetsade tunnväggiga rör. Tillverkningsmetoden gör att de spiralsvetsade rören har ytterst snäva toleranser, liten rakhetsavvikelse och kan levereras med stor ytterdiameter i förhållande till väggtjockleken. Vissa typer av rör, t.ex. hydraulikrör, finns endast i sömlöst utförande.

Gängrördelar och insticksrördelar

Rostfria gängrördelar tillverkas som standard av syrafast material med invändigt cylindriska (BSPP) och utvändigt koniska (BSPT) rörgängor (Withwort).
En del av sortimentet finns ävens om insticksrördelar för svetsanslutning. På dessa har man ersatt gängdelen med en ursvarvning, anpassad till rörets ytterdiameter.
Vissa gängrördelar kan även levereras med amerikanska rörgängor (NPT).

Svetsning

Rostfritt stål skiljer sig fysikaliskt från olegerat material, bl.a. med avseende på värmeutvidgning, värmeledningsförmåga och elektriskt motstånd.
Skillnaderna måste beaktas av såväl konstruktörer som svetsare.
Austenitiska stålsorter har ett mer eller mindre kritiskt temperaturområde från 500oC till 800oC. Alltför lång tid inom detta område gör att kromkarbider skiljs ut i stålets korngränser.
Resultatet blir nedsatt korrosionsmotstånd. Kolhalten spelar en avgörande roll. Ju högre kolhalt, desto större känslighet och desto sämre blir stålets beständighet
mot korrosion. För svetsning av rostfritt stål mot olegerade eller låglegerade stål finns särskilda överlegerade svetsmaterial. I de fall där svetsar ej är åtkomliga för någon
slags rengöring, som exempelvis på rotsidan av montageskarvar i rörledningar, måste dessa gasskyddas.

Svetsens efterbehandling

Vid all svetsning får man en viss oxidering i den värmepåverkade zonen och vid metallbågsvetsning dessutom slagg och smälta partiklar. För att materialet skall ha fullgod
korrosionsbeständighet fordras att ytan är metalliskt ren. Rengöringen kan utföras mekaniskt med slipning, borstning eller blästring alternativt kemiskt genom betning.
Det är viktigt att alla verktyg som används vid rengöringen endast används för rostfria stål. Dessutom får endast rostfria borstar användas.
Blästermedel får inte innehålla stålpartiklar.

Allmän information

Material

Produkterna är tillverkade av rostfritt stål AISI 304, röd märkning, alternativt syrafast stål AISI 316L, grön märkning.

Konstruktion

Rör och rördelar är svetsade och har slätände på ena sidan och utpressad muff på andra sidan. Muff- och slätände sammanfogas med tätningsring av gummi.
Vid behov av kapning används rörkapverktyg som samtidigt fasar den kapade röränden. Rör och rördelar klassas som brandbeständigt och obrännbart material.
Genomföringar avtätas med betong alternativt för rörsystemet typgodkänt brandtätningssystem med brandklass El 60 och El 120. Golvbrunnar, spygatter och golvrännor är formade av pressad plåt och försedda med ingjutningskramlor. Fast alternativt justerbar överdel. Vattenlåsen är demonterbara för rengöring av installationen.
Golvrännor är konstruerade med fall i längd- och tvärled.

Hygieniska installationer

För installationer med höga krav på renhet, t.ex. livsmedelsindustri och storkök, finns hygieniskt utformade golvbrunnar och golvrännor med urtagbara silkorgar och
vattenlås, se Industrial och Channel.

Tätningsmaterial

Tätningsringarna är av läppringstyp. EPDM-gummi är standard men vid behov kan även tätningsringar av nitril- (NBR) eller fluorgummi (FPM) levereras.

EPDM - Etenpropen

EPDM-gummi kan användas för alla spill- och dagvatteninstallationer där det ej förekommer petroliumprodukter i avloppsvattnet.
Temperaturområde - 55°C till +120°C. Uppfyller kraven i SS 367611 och SS 367613.

NBR - Nitril

NBR användas då spillvattnet kan innehålla petroliumprodukter. Tätningen är märkt med blå färg. Temperaturområde - 40°C till + 80°C. Uppfyller kraven i SS 367612

FPM - Fluorgummi

FPM, även kallad vitongummi, är avsedd för speciella installationer som ställer höga krav på beständighet mot värme, petrolium, starka syror och lösningsmedel.
Levereras i lila färg. Temperaturområde - 40°C till + 250°C.

Klamring och fixering

Klamring skall utföras på sådant sätt att avloppssystemet inte utsätts för skadliga böjpåkänningar, att läckage kan uppstå eller att rörskarvarna kan glida isär.
Lämpligast används gummiklädda galvaniserade eller rostfria klamsvep. Stående och liggande ledningar förses med två- eller trepunktfixering på var sjätte meter och
vidvarje riktningsändring. För installationer där det inre vattentrycket kan överstiga 50 kPa måste fixering ske med förankringsboj.

Typgodkännande

Rörsystemet är godkänt av SITAC för spillvatten i byggnad klass BSH och för dagvatten i byggnad klass BR.
I syrafast utförande även för spillvatten och dagvatten i mark klass MSR.

Allmän information

ASTM

ASTM-normerna utges av American Society for Testing Materials och är de mest kända amerikanska standarderna. De har utarbetats för en rad olika användningsområden
och är uppbyggda med materialkrav, tillverknings- och leverantörsbestämmelser komplett för varje produktanvändningsområde. ASTM är motsvarigheten till den tyska DINnormen.

ASME

De amerikanska tryckkärlsnormerna finns i ASME (American Soceity of Mechanical Engineers) Boilers and Pressure Vessel Code. Produktstandards samlade i sektion II
överensstämmer nästan helt med ASTM-normerna.
De betecknas med SA och ett normnummer, som är samma som motsvarande ASTM-nummer. Vid svetsning med tillsatsmaterial i tryckkärlsstål krävs speciellt
godkännande från ASME.

ANSI

ANSI (American National Standards Institute) är den amerikanska dimensionsstandarden. Denna skiljer mellan pipe (ledningsrör) och tube (apparatrör). Ledningsrörens
ytterdimensioner anges i millimeter, NPS (Nominal Pipe Size), och avviker obetydligt från ISO-dimensionerna. Skillnaderna täcks i de flesta fall genom toleranserna. Rostfria
rör benämns t.ex. med ytterdiameter 26,67 och kolstålrör med 26,7 mm. I ISO-standarden motsvaras detta av 26,9. Väggtjocklekarna avviker däremot så gott som helt.
Dessa är uppbyggda enligt ”Schedule-systemet”, vilket ger samma väggtjocklek i såväl rör som rördelar. Bokstaven ”S” i beteckningarna anger rostfritt material.
Se tabell 2 och 3.
Exempel
26,7 x 2,9 mm 3/4” Sch 40 Kolstål
26,67 x 2,87 mm 3/4” Sch 40S Rostfritt
För apparatrör återfinns dimensionerna med ytterdiametrarna i tum och väggtjocklekarna som ett gauge-nummer ur BWG-skalan (Birmingham Wire Gauge),
t.ex. 3/4” x 16 BWG (19,05 x 1,65 mm).

AISI

Sedan början av 1900-talet har AISI (American Iron and Steel Institute) utvecklat ett beteckningssystem för stål som blivit det internationellt mest använda.

Material

Vid materialval för ASTM-produkter måste särkrav i slutanvändarlandet beaktas. I de nordiska länderna krävs överensstämmelse med NGS (Nordic Advisory Committee for
Pressure Vessel Steels, tidigare Nordic Group for Steel Regulations). I Sverige tillkommer särkrav enligt TKS (Tryckkärlsstandard), TKK (Tryckkärlskommissionen) och ASS
(Arbetarskyddsstyrelsen). Dessa kommer succesivt att ersättas av SMDS (Swedish Material Data Sheet). Materialöversikt för vanligt använda stålsorter återfinns i tabell 1.

Tryckklasser

Flänsar och smidda rördelar specificeras med dimension angiven i tum och tryckklass angiven i pounds (Lbs),
t.ex Blind flange 3/4” 150 Lbs. Motsvarande tryck i andra storheter är: