Start

/

Dahlguiden

/

Syntetiska membraner
Dahlguiden

Bred och djup kompetens

Syntetiska membraner

Syntetiska membraner är samlingsnamnet för plast- och gummimembran. Dahl levererar och utför installation, svetsning och vulkning av alla syntetiska membran inom geosyntetområdet.




Gemensamt för alla syntetiska membraner är att membranet skall skyddas från mekanisk påverkan med en skyddsgeotextil, denna är inte att förväxla med vanliga geotextiler, så kallade fiberdukar enligt NorGeoSpec 2012 (N1-N5).


Plastmembran



De vanligaste typerna av plastmembran är polyeten- och polypropenmembran, förkortade PE och PP.

HDPE – membran med hög kemikalieresistens och bra åldersbeständighet. HDPE används därför ofta vid bottentätningar av deponier, tätning av diken där det finns risk för föroreningar och inom gruvindustrin.

LDPE – membran med lägre densitet än HDPE, därmed mjukare än HDPE och inte samma höga kemikalieresistens. LDPE används
ofta på topptäckningar av deponier, diken och andra konstruktioner där det finns ett behov av att forma duken.

PP – mjukt membran som är lätt att forma. PP används ofta vid topptäckning av deponier, fördröjningsbassänger, öppna vattendammar och andra ställen där behovet av ett följsamt membran finns.

Plastmembran finns i tre olika ytskikt: helt slät, slät/texturerad och texturerad/texturerad. Texturerad innebär att membranet har försetts med ett friktionshöjande lager. När marken lutar är det viktigt att tänka på att det skall användas texturerade membran. HDPE,
LDPE och PP kan fås med texturerad yta på antingen en eller båda sidor för att öka friktionen med omkringliggande material.





syntetiska membraner

Gummimembran

När man talar om gummimembran är det nästan uteslutande EPDM man syftar på.

EPDM – membranet är ett polymeriskt geosyntetiskt tätskikt tillverkat av vulkaniserat EPDM-gummi. Detta ger membranet unika egenskaper vad gäller flexibilitet och elasticitet. Det har mycket goda egenskaper mot åldring, värme och kyla och kemikalier.
EPDM är dock ej oljebeständigt. Installation utförs antingen med kanalsvets av certifierad svetsare eller genom vulkning. Vulkning
är en process som sammanfogar membranet med ett lim och en gummitejp, lite förenklat kan man likna det med hur man lagar ett
cykeldäck.

gummimembran 1
gummimembran 2

Användning – Syntetiska membraner

Syntetiska membran används i geotekniska konstruktioner som tätning för att förhindra eller reducera vätskor och gaser att gå från ett material till ett annat. Syftet är oftast att skydda grundvattnet från påverkan av dagvatten och föroreningar.

Exempel på användningsområden är botten- och topptäckning av deponier för att på ett kontrollerat sätt hantera lakvatten och minimera miljöpåverkan.

Geomembran används också till dagvattendammar som tätskikt och vid täta magasin för att hålla kvar vattnet i magasinet och förhindra att det infiltrerar till grundvattnet. Andra användningsområden kan vara tätning av byggnadskonstruktioner så som tunnlar
och byggnadsverk av betong.

a. Grundvattenskydd

Membran kan användas i vägdiken, vägslänter och känsliga
ytor (tex bensinstationer) för att skydda grundvattnet. Det
vanligaste membranet för detta är HDPE 1,5 mm.

grundvattenskydd

b. Dagvattendammar

Dessa dammar anläggs för att fördröja dagvattenflöden
och rena dagvattnet. Reningsprocessen sker genom en
sedimentering av föroreningar i dammarna. Dammar kan
ge mervärden såsom en ökad biologisk mångfald, de kan
bli viktiga rekreationsområden och vara estetiskt tilltalande.

Dagvattendammar kan byggas upp med alla sorters
syntetiska geomembran. Finns det risk för olja, diesel
eller bensin i vattnet skall inte EPDM användas.
Membranet skall skyddas under med en skyddsgeotextil
eller ett skyddslager med sand.

c. Slutna fördröjningsmagasin

Täta magasin är en underjordisk lösning som används
där man inte kan eller får infiltrera dagvattnet. Ett slutet
fördröjningsmagasin kan konstrueras genom att det
omsluts med ett geomembran. Idag är det väldigt vanligt
att magasinet utförs av plastkassetter vilka har en mycket
bättre hålrumsvolym än en klassisk stenkista, ca 95 %
kontra 20-25 % hålrumsvolym.

Membranen kan svetsas eller vulkas ihop på arbetsplatsen.
Ska det svetsas så ska det utföras av certifierad personal.

Vid kassettmagasin skall en skyddsgeotextil placeras
mellan kassetterna och membranet. På utsidan membranet
väljs fiberduk med avseende på kringfyllnadsmaterial.
Installerar man en fiberduk klass 3 kan stenmjöl läggas
som kringfyllnadsmaterial.

Vid stenkista väljs geotextil utifrån magasinets och kringfyllnadsmaterialets fraktion.

dagvattendammar

d. Deponier

Det avfall som inte kan återvinnas läggs på deponi, i dagligt tal kallat soptipp. Det finns två olika typer av deponier i Sverige, farligt avfall (FA) och icke-farligt avfall (IFA), med olika krav på täthet. Kraven är uppställda av Naturvårdsverket.

depion

Bottentätning

En bottentätning utförs som grund vid anläggandet av en ny deponi för att samla upp och leda bort lakvatten. Vid uppbyggnad
av en bottentätning så gör man skillnad på farligt avfall och icke farligt avfall. Skillnaden mellan en farligt avfall och icke-farligt avfall
deponi är kraven på täthet i konstruktionen. Kravet för en icke-farligt avfall är en genomsläpplighet på mindre än 50 l/m² & år och
för farligt avfall är kravet mindre än 5 l/m² & år. Principutformningen ses i figuren.

bottentätning

Den geologiska barriären kan antingen konstrueras med bentonitblandat stenmjöl, BES, eller en kombination av bentonitmattor och stenmjöl.

Bottentätningen utförs av ett syntetiskt geomembran av HDPE, LDPE, PP eller EPDM. Membranet bör skyddas på båda sidor med skyddsgeotextil eller sand. Enligt

Naturvårdsverket skall dräneringslagret vara minst 0,5 m tjockt ovan bottenkonstruktionen



Topptäckning

Uppbyggnad av topptäckningen skiljer sig mellan farligt avfall och icke-farligt avfall. Vid farligt avfall så krävs det för att klara kravet på genomsläpplighet ett dubbel tätskikt, både en bentonitmatta och ett syntetiskt membran. Vid icke-farligt avfall klaras täthetskravet med en bentonitmatta med låg permeabilitet.

När marken lutar är det viktigt att tänka på att det skall användas texturerade membran. HDPE, LDPE och PP kan fås med texturerad yta på antingen en eller båda sidor för att öka friktionen med omkringliggande material.

Istället för att installera ett dräneringsskikt av grus rekommenderar vi en dräneringsmatta. Dräneringsmattan har mycket högre permeabilitet än det av Naturvårdsverket rekommenderade 30 cm dräneringsgrus. Dessutom är lösningen med dräneringsmatta
billigare och mycket enklare att utföra än det traditionella sättet med grus.


topptäckning

Lergeomembran – bentonitmatta

Bentonit är ett svällande lermineral vilket sväller i kontakt med vatten, det kan svälla upp till 20 gånger. När svällningen sker under
tryck blir tätheten mycket hög.

Bentoniten har sitt ursprung i vulkanisk aska med ett dominerande inslag utav mineralen montmorillonit. Bentonit är en 100% ren naturprodukt. Bentoniten är i en bentonitmatta omsluten med en geotextil på vardera sidan. På ena sidan en vävd geotextil för bärighet och på andra sidan en nålfiltad, produkten sammanfogas sedan genom nålfiltning. Bentonitmattan måste efter utläggning fyllas över med minst 30 cm massor då tätheten blir väldig hög under tryck. Bentonit har egenskapen att om ett mindre läckage skulle uppstå så kommer bentoniten att svälla mot hålet och täta det, därav kallas bentonitmembran självläkande. Bentonitmattor är mycket enkla att installera och läggs ut med överlapp.

Bentonitblandat stenmjöl är en blandning av bentonit och stenmjöl ofta förkortad BES. Den används ex som geologisk barriär under en deponi eller som strömningsavskärande fyllning i en rörgrav.

Användning – Bentonitmatta

Bentonitmatta används ofta som tätskikt vid topptäckning av deponier, sekundärt skydd under ett plastmembran vid bottentätning och vid grundvattenskydd. Det kan också i vissa applikationer användas som primärt skydd där kravet på täthet är lägre.

Bentonitpulver används vid ex tätningar av rörgenomförning eller vid egen blandning

Användningsområden:

  • Topptäckningar av deponier

  • Vid geologisk barriärer vid nya deponibottnar

  • Dammar

  • Grundvattenskydd under vägar och i vägdiken

  • Tätning utav betongkonstruktione






bentonitmatta
bentonitmatta 2

Produkter